Hej Ja var ett bra tag sen såg jag sen sist. Måste väl säga då att jag inte har någon dator igen. Får spara pengar och köpa en ordentlig en.
Det har dock hänt en del sen sist. Jag flyttade från trean till en tvåa i Lidköping. Men trivdes inte riktigt. Sen pratade jag med min lillebror och han erbjöd sig att hyra ut sitt hus då de hade planer att flytta till ett annat hus. Så då tog jag ju det erbjudandet. Jätteglad var jag och bara väntade på att jag skulle flytta ner till Laholm igen. Hade underbara vänner som hjälpte mig för sista gången uppe i Lidköping. Och så var man på väg hem till Laholm igen. Hade en kompis som körde ner den lilla lastbilen med hela bilen full. På väg hem så körde vi förbi Sannex bussen som hade stannat vid en hållplats för att sova några timmar då de hade spelat i Lidköping kvällen innan. Längre ner så körde vi även förbi Barbados bussen då de var på väg neråt. Då man kom ner till min lillebror så fick man nästan en chock. De hade inte gjort något. Vi lastade ut alltihop och jag tänkte det blir bättre snart. Sen det gått en månad så slog det mej att de inte hade några planer på att flytta och att han skulle bygga om uthuset så jag kunde bo där. Men ombyggnaden var ju inte ens påbörjad. Och sen skulle min bror bli pappa för andra gången och visst det var kul. men ju längre tiden gick desto mer kände man sig fången. Pratade med mina föräldrar och min gode vän Gunilla "Henna". och även min gode vän Lasse om det hela och alla tyckte det samma. " Jag kunde bara inte bo kvar där ". Men var skulle jag ta vägen? Har ju hund och 2 katter. Min stora syster och hennes familj de erbjöd mig att bo hos de så länge så ja jag bor just nu hos min stora syster i Genevad. Djuren får springa fritt och man känner sig inte som en fånge. Men visst jag vill ju ha ett eget boende och söker då för fullt. Allt detta har då tärt på min psykiska sida och visst känns det inget bra. men jag har underbara människor runt mig så förhoppningsvis ska det bli bra detta med.
Sen så var jag och Henna på Ekebo festivalen och jag fick träffa en super go kille. Hans underbara blickar gjorde mig varm i kroppen. Skulle ju fått åka med han hem men tyvärr hände det en grej i slutet som gjorde att jag blev ledsen och tankar gick runt i huvudet. pratade med henna och det hjälpte lite för stunden. Men jag mådde dåligt i flera dagar och eftersom henna kände denna kille mer än jag så stackare hon fick stå ut med min osäkerhet. Kunde bara tänka på hans blickar och hur det kändes då han tittade på mig. Hoppas träffa på han flera gånger. Just nu mår jag rätt bra. Men fortfarande bostadslös och söker. fortfarande osäker på han men det känns bättre. Han verkar vara för go för att vara sann. Men det känns bra att ha en vän som Henna som förstår hur det kan kännas.
Rosor ska de ha både han och hon. Tycker om er. Och naturligtvis mina föräldrar och stora syran med familj. Som tagit emot mej även om de har egna problem och sjukdomar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar